”James Nottingham har
flerårig erfarenhet av arbete både som lärare och skolledare i Storbritannien
och har ett nära samarbete med John Hattie. James Nottingham arbetar med skolutveckling
och det skandinaviska utvecklingsprogrammet Visible Learning Plus”
"James Nottingham - lärare och skolledare och ett av de mest
omtalade namnen inom skolutveckling i världen i dag." (Skolvärlden, 2014)
Under sommarlovet är vi ett gäng pedagoger som har läst boken
och diskuterat den både i facebook-gruppen #pedaläslyft Det pedagogiska läslyftet
och via hang-out.
Många är de tankar som väckts och bundits ihop med egna
erfarenheter och förståelse över att bara för att man tror att man undervisar
på ett utmanande sätt, inte behöver betyda att man gör det alltjämt och inte
heller konsekvent och strukturerat.
Under tiden jag läste boken fick jag många textkopplingar
till bl a Anne-Marie Körlings böcker, tips och bloggar, men även från det
gedigna språkutvecklingsarbete som genomförs i landet med stöd från bla En
läsande klass osv med Marie Trapp och Barbro Westerlund som tydliga
inspiratörer. Att fortsätta undervisa i genrépedagogik får fortsatt hög
prioritet från mig. Att exempel från Carol Dweck används i boken tillsammans
med John Hattie gör läsandet intressant och tryggt då det vilar på vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet.
Jag ska försöka mig på en sammanfattning/reflektion från
boken o de diskussioner jag varit delaktig i.
Tankar i början av boken – Det strukturerade arbetssättet
slår rot och gårdagens fria aktiviteter är endast ett suddigt minne, tack och
lov!
Utmanande
undervisning
Uppmaning: ”Sluta vara navigatör och bete dig som en
personlig tränare istället!”
Nottingham anser att lösningen är att skapa förutsättningar
som väcker och vägleder nyfikenhet. Vi behöver mer utmaning och mindre
instruktioner eftersom det är genom utmaningar man växer i kropp, själ och
sinne. (s. 17)
Återkoppling
Hjälper eleverna att närma sig sina lärandemål.
Ansträngning
Inte ge upp! Hur mkt eleven anstränger sig är produkten av
hur högt de värderar lärandemålet multiplicerat med nivån på deras förväntningar
om att uppnå målet.
Utmaning…se ovan
Reflektion
Att utveckla begreppsmässig förmåga, omdöme och praktisk
visdom.
Självkänsla
= självförtroende, egenvärde och personliga resurser för att
arbeta sig genom motgångar.
Återkoppling
Skapa förståelse för tydliga och konkreta mål
Hjälper eleverna att:
1. Förstå varför
2. Förstå var de är i förhållande till målet
3. Förstå vad de måste göra för att nå dit
Bäst återkoppling är enligt Nottingham:
Handledning
Är en form av intensiv, planerad uppmuntran och vägledning
som har till syfte att utveckla viktiga förmågor, positiva förhållningssätt och
andra resurser för livslångt lärande.
-
Uppmärksamma och fokusera på elevens starka sidor.
-
Hjälpa eleverna att definiera och nå sina lärandemål.
-
Vara medveten om hur eleverna tolkar sina upplevelser
och att de inser skillnaden mellan uppmuntran och beröm.
Dialog
Är grunden till tänkande
Tänkande är en inre dialog vilket hjälper oss att bli mer reflekterande.
Ett bra sätt att utveckla förmågan till dialog hos eleverna
är att utveckla en undersökande gemenskap.
Egna
tankar: När vi arbetar med TPS som modell utvecklas elevens inre dialog och
ökar därmed lärandet.
Anne-Marie
Körling ger många exempel på hur hon arbetar med ”Feta frågor ” här http://korlingsord.se/archives/38555
Och i boken:
Nu ler Vygotskij
Arbetet
kring läsförståelsestrategierna med exv fråge apan leder in till samma resultat…(En
läsande klass, Marie Trapp)
P4C är en modell för undervisning av dialog i undersökande
gemenskap
-
Uppmuntra frågor
-
Utveckla begrepp
-
Uppmuntra dialog och diskussion
-
Sträva efter förnuftighet
Här även länk till Sokratiska samtal: http://www.skolporten.se/forskning/intervju/supihlgren-intervju/
Formativ/Summativ bedömning
Formativ bedömning är en pågående, diagnostisk bedömning som
hjälper eleven göra framsteg i sitt lärande. Summativ återkoppling fastställer
bara vad eleverna gjort rätt och vad de har gjort fel. Att rätta uppgifter
tillsammans med eleverna är en bra hjälp och stödjer det formativa lärandet.
Egna tankar: här passar enskilda ”minimålssamtal” bra, korta
men med fokus och kontinuerligt. I förlängningen kan de elevledda
utvecklingssamtalen stärka kommunikationen och förståelsen mellan hem och
skola.
Här ger jag exemplet om en kock som lagar mat till en gäst
utan att smaka av – så får gästen smaka och ge en bedömning av resultatet (summativ
bedömning) jämfört med en kock som smakar av allt eftersom att hen lagar maten
så att rätten är färdig och smakar som den ska för att då servera den till
gästen (formativ bedömning)
Kamratåterkoppling och självbedömning
Eleverna behöver vägledning i HUR man ska granska och
analysera för att kunna göra en bedömning. Därför ska vi undervisa i detta.
Nottingham ger exempel på olika typer av
självbedömningsmallar.
Här visar jag en av de checklistor jag har använt mig av i
både undervisning av vad som ska finnas med i berättelsen men även i uppdraget
att bedöma någon annans text.
Denna används som
byggsats för att göra tydligt vad som ska finnas med i texten innan den ska
bedömas. Eleven checkar av det den kan, lämnar den sedan till annan elev/pedagog
som ger respons utifrån dessa punkter och ev egen reflektion. Sedan får eleven
tillbaka bedömningen och gör förändringar/förbättringar.
Passar väl
överens med kunskapskraven i svenska år 3… ”Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina
egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter
på ett enkelt sätt.”
Vidare står det i
kursplanen för ämnet svenska:
”Genom undervisningen ska
eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de
får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och
för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges
möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.”
”I mötet med olika typer
av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges
förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin
förståelse för omvärlden.”
”På så sätt ska
undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till
den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra
till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få
konsekvenser för andra människor.”
Beröm
Viktigt att skilja på prestationsmål och lärandemål.
Fokusering på prestationsmål leder ofta till ytlig
bearbetning och därför svaga prestationer, medan inläranderelaterade mål i
kombination med hög självkänsla leder till meningsfullt kognitivt engagemang
och därför högre måluppfyllelse.
Egna
tankar: Upplevelse av KASAM är här starkt bidragande hos eleverna.
Återkoppling från elev till lärare
Använda olika typer av frågor för att få syn på vad eleverna
upplever – leder till en möjlighet för läraren att förändra pågående
undervisning
Egna
tankar: Via Menimeter, Todays Meet eller exit tickets….alt omvända…dessa: vad
tänker jag innan?
Återkoppling med video o dator
Elever upplever det positivt med återkoppling från dator och
har i vassa fall uttryckt att negativ återkoppling är personlig kritik.
Olika sätt att använda sig av återkoppling via video eller
dator är bla:
Screencast – o matic där du spelar in det du gör på skärmen samtidigt
som du pratar in dina kommentarer.
Jag vill utveckla användandet av matriser i olika former och
än mer koppla på eleverna redan från början. Jag gjorde detta i matte under
årskurs 1 och fokus hos barnen ökade mycket när de såg hela kedjan av vad de
skulle lära sig i tex området om klockan.
Jag kommer att utveckla olika checklistor för min egen skull,
där både olika frågetyper finns med, samt rutiner och de anpassningar som ska
göras i klassen och vilka fokusområden som gäller. Kommer använda mig av Trello
och Google Drive för att underlätta samarbete kring bedömning med flera
pedagoger.
Appar att använda sig av för att få snabb återkoppling från
elever.: Traffic light
Att spara elevdokumentation – elevens fotar med ipaden,
laddar upp i drive – dela; kopiera länken och in i EdVice- LärUm
Dokumentera diskussion med flera elever – appen Showbie eller Voicethread
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar