lördag 26 december 2015

Vem ser dig?

Behovet att bli sedd, för den man är… Är det en klyscha?
Att bli sedd, att känna att man är en pusselbit i ett sammanhang –KASAM, så viktigt det är att känna både inflytande och delaktighet att man är behövd.

I så många sammanhang under åren som gått har jag fått återkommande bevis på vad det är som gör skillnad för enskilda elever. En lärare/pedagog som ser, som arbetar tydligt med att skapa relationer och som inte dömer utan ger ännu en chans för att den ser att det finns hopp, förmågor och möjligheter att finna den speciella särart som varje elev besitter.

Vårt nuvarande skolsystem och betygssystem ger inte de förutsättningar som behövs för att göra lärandesituationen anpassad och unik för varje enskild elev. Många många brinnande eldsjälar har fått duka under pga en stelbent organisation där pedagoger och rektorer är bakbundna med yttersta ansvar att få ekonomin att gå ihop och det är ofta vi pedagoger som i svåra samtal med förtvivlade föräldrar och barn få stå till svars för den rådande situationen. Eldsjälar som VET vad som behövs och som har det som krävs, oerhört duktiga pedagoger.

I länken här nedan finns ett omtyckt blogginlägg där jag skildrar min egen sons tankar, funderingar och känslor där jag som mamma behövde gå in och stötta, överbevisa och ge hopp.

Tro på att inne i dig finns det en magisk värld, våga gå in....vi hjälper dig!



Du som enskild pedagog, eller annan vuxen som arbetar i våra många förskolor, skolor och fritidshem – du kan göra skillnad, på djupet. Förstå att du kan vara den som ger hopp och framtidstro åt hos en som tvivlar.
Vem vill du vara?

Bild från morguefile.com


måndag 14 december 2015

Handledning/coachning till lärare ger resultat

SKOLAN. Coacher som hjälper lärarna att bli bättre i undervisningen har stor effekt, rapporterar Sveriges Radio Ekot 

Källa

Skolverket har gjort ett försök med lärarcoacher i tio utvalda skolor med stora utmaningar, och enligt en utvärdering av Institutet för Arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, så har försöket varit mycket lyckat. Framförallt visas goda resultat i engelska och i svenska som andraspråk.
Resultaten har jämförts med kontrollskolor, och det visar sig att i de skolor där lärarcoaherna har hjälpt lärarna med kompetensutveckling och att utveckla sina pedagogiska metoder så är resultaten mycket goda. Eleverna är mer nöjda med sina lärare, deras betyg har förbättrats. (Aftonbladet)


 Foto: Fredrik Sandberg/TT 


Skolverkets försök med handledare till lärarna visat sig vara framgångsrikt. Det gäller framför allt språkämnena. Källa
För tre år sedan inleddes Skolverkets försök med lärarcoacher, eller handledare.
Tio skolor med stora utmaningar valdes ut och handledarna arbetade både med skolornas lärare i grupper och individuellt.
Och hjälpen för att göra lärarna skickligare har lett till att eleverna förbättrat sina resultat och fått bättre betyg, visar en utvärdering från Institutet för Arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Forskaren Martin Lundin på IFAU säger att det är i engelska och svenska som andraspråk som man ser tydliga förbättringar bland de elever som gått ut nionde klass.
– Elevenkäterna visar att eleverna är mer nöjda med sina lärare, att de undervisar bättre och att det är en bättre stämning i klassrummet, säger han.
IFAU har jämfört projektet med kontrollskolor utan handledning och det visar sig att där lärarcoaherna har hjälpt lärarna med kompetensutveckling och att utveckla sina pedagogiska metoder syns flera förbättringar.
Inom engelska och svenska som andraspråk är elevernas förbättrade resultat statistiskt säkerställda.
Andra ämnen visar också förbättringar, men de är inte statistiskt säkerställda.

tisdag 1 december 2015

Lucka 1 av 24 – Dela som du lär #skolvåren

Källa
Har svårt att sitta still – eller lär sig i rörelse.
Springer på kurser – eller är nyfiken och vetgirig.
Lägger sig i och är ettrig – eller entusiastisk och engagerad.
Dominant och bestämmande – eller ledare och initiativtagare.
Det beror på hur man ser på saken, både sig själv och andra. Begreppet omformulering inom psykologi är mycket intressant. När vi omformulerar från negativa till positiva ord dyker det upp nya möjligheter.
Det gäller för läraren att förstå att problemet inte är att pojken inte lär sig, utan att pojken lär sig i rörelse. Det betyder inte att det är lätt att ordna engagerande, motiverade aktiviteter där eleven kan röra på sig och vara aktiv, men det ger andra öppningar än att tänka sig att han måste sitta still, måste anpassa sig och måste lära sig på samma sätt som alla andra.
”Systemet” belönar likhet samtidigt som vi pratar om inkludering, respekt och olika lärstilar. Olikhet är svårare att hantera än likhet men en fundamental grund i vår demokrati är respekt och hänsyn till olikhet så att var och en kan utnyttja sina styrkor och sin potential.
Så olika vi är!
Hur skapar vi system i hemmet, i skolan och i samhället som respekterar och till och med uppmuntrar olikhet?
– John Steinberg, www.steinberg.se
Lucka 1 av 24 i #skolvårens julkalender för 2015 på temat Dela som du lär. Tanken med årets julkalender är att leverera 24 konkreta ”det här kan jag göra nu” tips från 24 #skolvårare, för att göra skolan/lärandet/undervisningen bättre. Så följ årets julkalender från #skolvåren och få dig till dels sånt som görs ute i landet, med önskad effekt, som gör skillnad, och som kanske kan inspirera dig att våga testa ett nytt grepp!

Lucka 2 "Dela som du lär" Skolvårens julkalender 2015

Om att arbeta med boken Tam, tiggarpojken i en årskurs 2. - Susanne Jönsson, lärare Lucka 2 av 24 i #skolvårens julkalender för 2015 på temat Dela som du lär. Tanken med årets julkalender är att leverera 24 konkreta "det här kan jag göra nu" tips från 24 #skolvårare, för att göra skolan/lärandet/undervisningen bättre. Så följ årets julkalender från #skolvåren och få dig till dels sånt som görs runt om i landet, och kanske tom utanför det (!), med önskad effekt, saker som bevisligen gör skillnad, och som kanske kan inspirera dig att våga testa ett nytt grepp!

https://skolvaren.wordpress.com/2015/12/02/lucka-2-av-24-dela-som-du-lar/

söndag 22 november 2015

Kvällstankar om formativ bedömning

Varför ser skolan inte ut som på min tid? frågar sig nog föräldrar i bland. Vi har som tur är en stor föränderlig utveckling där synen på kunskap har ändrat riktning från fakta till förståelse, detta som är så viktigt för ett hållbart lärande nu och i framtiden, vi talar om livslångt lärande.


Frågor för eleven att utgå ifrån:
Var är jag
Vart ska jag
Hur gör jag

Här får jag som pedagog vara tydlig och synliggöra lärandets olika hållplatser.
Att veta vad som förväntas av mig som elev är av stor vikt för hur jag ska genomföra sina lektioner. Att veta vad jag ska göra o varför ger en struktur som möjliggör elevens måluppfyllelse och känsla av kontroll o inflytande över sitt arbete.

Det finns många olika sätt där vi använder oss av formativ bedömning såsom reflektion över lektion, exit pass eller andra aktiviteter som återkopplar vad eleven redan kan (ex völ-tabell, miniwhiteboards eller "no hands up") Att få möjlighet att tänka en längre tid med en uppgift visar sig ge en stor vinst för elevers lärande, att då bara låta en eller två svara ger inte samma bild av vad eleverna/alla kan.
Att dessutom få möjlighet att träna sig i att uttrycka, formulera sin kunskap i ett tillåtande klassrumsklimat ger fler glad och nöjda barn med ett växande självförtroende som är grundläggande för motivationen.

Att jobba utifrån matriser inom tex matte ger ett större fokus för eleven om det används i ett formativt syfte...att tydliggöra vilka steg eleven ska ta för att nå målen. Jag har jobbat med olika typer av matriser där arbetsområdet är kopplat till vad eleverna kan och hur vi ska bygga på lärandet med nästa steg och ser fina resultat och ett ökat engagemang redan i årskurs 1.
Att tydliggöra målen tidigt och återkomma till vägen som tar oss dit är även det mycket tacksamt med yngre barn. Vi har alla kursplanens mål uppsatta på väggen i klassrummet och vi återkommer ständigt till vad vi ska lära oss, varför vi ska lära oss det och hur vi ska göra.

Formativ bedömning handlar mycket om
vilket förhållningssätt jag som lärare har i klassrummet och vilken respons jag använder mig av, även vilket ledarskap jag visar genom återkoppling, se det positiva i varje barn samt vad jag fokuserar på -rätt svar eller processen fram till ett mer välutvecklat svar på en ev fråga.

Jag jobbar mycket med språket som stöttepelare för lärandet och har innan genomgången lektion/arbetsområde listat vilka förmågor, vilka ämnesbegrepp jag vill se hos eleverna och det bygger på att ha ett så elevaktivt arbetssätt som möjligt för att få syn på alla elevers kunskaper, och det tycker jag inte att jag får på samma sätt som vid exempelvis skriftliga prov. Därför är det formativa förhållningssättet och formativ bedömning en förutsättning för att kunna följa elevernas lärande över tid. Barnen måste få många tillfällen att öva på begreppen, förstå hur de används och att så småningom ha dem implementerade i deras vokabulär och kunskapsbank. Detta tränar vi bl a genom metoden Think-Pair-Share eller EPA, som det även kallas.

Först får eleven tid att tänka ut vad den vill svara-det kan vara en början för eleven vet att det kommer flera svar som vi tillsammans kan ta hjälp av för att komma vidare till egen kunskap. Vi pratar om "fiffiga kompisar" som Leif Strandberg kallade Vygotskijs tankar kring detta. Efter en stund får två och två samtala om frågan tillsammans där lyssnandets är lika viktigt som det egna eventuella svaret och till sist delar paren med sig och vi formulerar tillsammans ett eller flera svar. Ibland sammanfattar vi genom att bygga upp en gemensam text.

För att jag ska hålla mig ajour med detta förhållningssätt brukar jag tänka så här:

Det eleven inte kunde idag-undervisar jag om i morgon! Och för att veta vad eleverna kan är det min uppgift att aktivt ta reda på vad de redan kan.

Hur tänker du?
Dessa två matriser är gjorda av Ulrika Broman
du hittar dem här Mer från Ulrika hittar du här
Den sista bilden är gjord av mig...=)


måndag 10 augusti 2015

Om #skolvåren från Jan Bidner


Många nära och kära undrar ibland vad #skolvåren är…att jag kan engagera mig så till den milda grad att jag använder semester till att strida för varenda unge på nationellt plan, på Almedalsveckan…

Här är Jans ord om oss i #skolvåren....och jag blir rörd ända in i hjärteroten. Tack Jan💗

Jan Bidners tidigare inlägg Skolan är död – leve skolanvar ett av våra mest lästa. Här kommer reflektioner från Jans egen blogg. Efter Almedalen.

Från Pappersfabrik till Barbapappa

Hej Almedalen! Vilka fantastiska dagar det har varit! Och hej Skolvåren! Det är mest din förtjänst. Och nu ska jag skriva ett kärleksbrev.
Innan jag åkte hit skrev jag ett blogginlägg för Skolvåren om en skolfabrik som måste dö och återfödas. Det blev viralt och spreds som ett frö i vinden. Jag fick positiv feedback (faktiskt bara positiv!) av kända och okända människor som också brinner för skolutveckling. Och det här är typiskt för skolvåren. Skolvåren sprider sig som ett virus och drar med sig idéer och kreativa tankar som mina egna och andras. Feedbacken på blogginlägget värmde mitt fåfänga, revolutionära hjärta. Min semesterstart blev till ren energidryck för både kropp och själ.

Jag har fler än en gång, under dagarna som gått här, kommit på mig själv med att stå och studsa upp och ner som en glädjefrustande och något frustrerad duracellkanin. Frustrerad av att gå igång på nånting i samtalen, när nya idéer föds, och inte hinna få ur mig alla orden. Därför flödar de nu. Glöden i dessa möten tänder eldar. Tack Johanna Jara Åstrand. Kevin Shakiri. Joakim Jardenberg. Maria Stockhaus. Eva Pethrus. Behrang Miri. UR-pedagogerna. Tack Ingela. Tack Simon. Tack Vicky. Tack Björn. Tack the Good tribe och Mydreamnow. Tack Svea. Tack fleraunga. Tack alla som jag glömmer nämna. Tack Åsa Minoz och Sara Modig. Tack Anne. Ninna. Tack Susanne. Tack Gunilla. Ni vet vilka ni är. Tack Jonas.

Walk-n-talkandet har verkligen öppnat nya dörrar i min hjärna och kickat igång processer som INTEGÅRATTASTOPPA.

Jag har gungats i Skolvårens stora kärleksfulla farm av livgivande högljudd debatt om förändring och digitala strategier. Om korsbefruktning och lyhörda och utvecklande möten. Om ansvar och möjligheter. Om modeller och ledarskap. Och om att hjälpa varandra vidare. Skolvåren är det mäktigaste nätverk jag stött på. Eller nätverk förresten. Det är mer som en folkrörelse eller en revolution i mina ögon. En naturkraft. Ett skalv på typ 9,2 på Richterskalan. Insikten att gräsrötter än kan spränga asfalt gör mig het.


Och den kanske framförallt viktigaste insikten dessa dagar: jag har tänkt om angående skolan. Skolan behöver inte dö. Jo skolbyggnaden kanske. Och katedern och pekpinnarna. Men det där vet ju ni. För skolan är inte en skolbyggnad. Skolan är sina lärare. Skolan är inte starkare än sina ledare. Och bilden jag får är den av en organisk evighetsmaskin. Där hemligheterna döljs i DNA:t. Det går som inte att se med blotta ögat. Men kommer man tillräckligt nära så känner man av kraftfältet. En stor rosa Barbapappa-evighetsmaskin som är hur flexibel som helst och drivs av omtanke, förändringsvilja, nyfikenhet, individfokus och kärleken till lärandet. Som lyfter sina elever och släpper dem fria. Med vänlig hälsning, Jan Bidner

Och feedback. Otroligt mycket feedback. Barbapappafarkosten flyttar fram sina elever i det digitala förarsätet och tar sikte på horisonten. Som är närmre än vi tror. Jag blir alldeles gråtfärdig av lycka när jag tänker på det här. Blödig och lycklig. Som Ninna ungefär. Och jag kan egentligen bara säga en sak som på ett rättvisande sätt sammanfattar det jag egentligen vill säga: JAG ÄLSKAR #skolvåren.

42 reflektioner från Almedalen

Och eftersom svaret på frågan är 42 så kommer här mina 42 reflektioner kring dagarna i Almedalen. Det här är vad JAG lärde mig, vad JAG formulerade, utvecklade och stötte och blötte mig fram till tillsammans med er och andra under min vecka i skolvårens sällskap i underbara #almedalen. Tack för i år. Vi ses igen nästa:

1) att lärare är jordens vackraste människor…

2) …och ena överdängare att twittra!

3) att all förändring börjar med mig…

4) …och dig

5) att det funkar bättre att tänka när man går

6) att det är geni att tänka högt tillsammans med andra (när man går)

7) att elever och unga experter är förebilder och ledare och inte skall nedvärderas

8) ….utan tvärtom utbilda lärarna

9) att skollagen är vacker

10) att digitala läromedel INTE är lika med digitala strategier

11) att vi måste veta VAR vi vill för att komma dit vi ska

12) att skolan inte är död utan lever och frodas

13) att @ur_pedagogerna rockar fett

14) att @beranghmiri sammanfattar och äger ut hela skoldebatten på 4minuter..

15)…och samtidigt vinner Poetry Slam! (God Damn med en inspelning av Walkntalk-introt med ett schysst beat bakom)

16) att jag inte håller med Joakim Jardenberger om att det var svårast att lära sig gå och prata

17) ….eftersom lärande inte är svårt utan utan lätt som en fjäder och en lagom stor utmaning när nyfikenheten, motivationen, lusten och passionen är stark.

18) att jag tycker att skolans viktigaste uppgift är att inte ta död på den lusten och passionen

19) att det livslånga lärandet pågår hela tiden från det att vi öppnar våra ögon för första gången och inte upphör förrän vi sluter dem för sista gången (att lära är att växa och leva)

20) att feedback är något som reflekteras – inte styrs och formuleras av andra (aktion-reaktion)

21) att det är nyfikna frågor som kan vara nyckeln för att låsa upp lärandet

22) att informell kunskap kan vara värdefullare än vidimerad formell kunskap i skolan….

23) …och att vi borde hitta sätt att certifiera det

24) att det finns för få behöriga lärare…

25) …och att vi borde göra det enklare för erfarna lärare att blir behöriga

26) …och att det finns kompletterande sätt att lösa/täcka upp för problemet med för få lärare…

27) …som tex bättre stöd och tjänster i det egna lärande mha digitalt…

28) …men också i att möta eleven i dennes egna arenor (spel, intressen)

29) …att vi behöver nya typer av relevanta ”äpplen och päron” som kickar igång lusten till lärandet och skapar mening och gör begripligt

30) att vi behöver nya handgripliga metoder här och nu inte bara framtidsstrategier

31) att vi är starka tillsammans…

32) …och kan lära oss av varandras goda exempel

33) att dagens ungdomar har skills som vi saknar…

34) …och är mer lämpade att möta sam- och framtidens krav och utmaningar

35) att det är därför de ska leda oss och inte tvärtom

36) att det behövs bra backande ledare i skolan som backar lärarna och ger dem handlings- och prioriteringsutrymme

37) att hitta sätt för hemmasittarna att bli en del av Barbapappaskolan på deras villkor…

38) …för det är skolan som inte klarar av dem och inte tvärtom!

39) att jag ska ut och resa som inspiratör med spelens metoder

40) att jag ska skriva en bok

41) att jag ska göra ett koncept för en programserie om hur man motiverar med spelmekanik och pitcha för UR

42) att jag träffat flera människor som jag vill samverka med
#JAGÄRSKOLVÅREN

Följ @janbidner på twitter och/eller på hans poddar:

http://www.podcastgarden.com/podcast/nyfniken

http://www.sogetipodcast.se/gamification/

 

lördag 8 augusti 2015

Hur mycket glass har ni i gruppen ätit tillsammans under sommarlovet?


Ett exempel på hur man kan börja läsårets matematikundervisning -Utmanande undervisning med Lgr11 i centrum

Detta var skolårets första matematiklektion och är ett exempel på FETA frågor.

I kursplanen står:

”Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.”

Så här gjorde vi:

Två och två fick barnen börja tänka, från början märkte jag att de inte riktigt visste var de skulle börja…jag gick runt och lyssnade och fick snart höra: Men, hur långt är sommarlovet då? Aha! Här fick vi en ledtråd…vi behövde veta något om tiden. Vi tittade på almanackan och fick fram ett ungefärligt antal dagar = 70 dagar. Ok, då vet vi det….resonerandet och funderandet fortsatte…och så hörde jag: ”Men jag tror inte att jag har ätit en glass om dagen…kanske 3 i veckan” aha, aspekt nummer två – hur många veckor är så sommarlovet?….Vi räknade igen…10 veckor. Hur ska vi nu göra? Om vi har ätit ungefär 3 glassar i veckan….på vilka sätt kan man räkna ut det? Jo med addition eller multiplikation…så här fortsatte lektionen och varje par kom fram till ett ungefärligt antal glassar.

Här märker jag att några av barnen fastnar vid att vilja veta ett exakt antal glassar, att ungefär inte är ett lätt ord/begrepp att förhålla sig till, där även rimlighet kan vara svårt att fundera kring. Det öppnar upp för många fler av dessa uppgiftstyper.

Dagen därpå samlades de båda halvklasserna och det var dags att höra hur vi nu hade gått tillväga när vi kommit fram till ett svar och många barn ville dela med sig hur de hade tänkt. Multiplikation, division, addera, är lika med, dubbelt och hälften, jämna och udda tal kom fram som beskrivningar och jag bara njöt=)

Jag lyfte upp frågan – Hur många glassar har vi då ätit i hela klassen och hur kan vi räkna ut det? Häftigt att visa dem miniräknaren via projektorn och räkna ut dessa stora tal…vi hade även en elev som älskar att addera stora tal som kontrollräknade. Vi fick olika svar – härligt – det gav ytterligare en aspekt då vi fick fundera på om vi över huvudtaget kunde komma fram till ett RÄTT svar, då vi faktiskt inte kan få rätt svar, för då hade vi behövt ha haft en sommarläxa där ALLA barnen hade skrivit upp varenda glass de ätit…och de förstod att felmarginalen skulle vara stor. Då våra summor diffade på ca 200 glassar (818st – 1020st ) fick vi återigen fundera på om det var rimligt att vi tillsammans ätit ungefär 1000 glassar – och JO, det tyckte de nog.

Lektionen avslutades med att ta ett gruppfoto när vi smaskade på våra favoritglassar – dock ritade versioner. En härlig mattestart!

 

tisdag 4 augusti 2015

Reflektioner från läsningen av boken Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham


James Nottingham har flerårig erfarenhet av arbete både som lärare och skolledare i Storbritannien och har ett nära samarbete med John Hattie. James Nottingham arbetar med skolutveckling och det skandinaviska utvecklingsprogrammet Visible Learning Plus
"James Nottingham - lärare och skolledare och ett av de mest omtalade namnen inom skolutveckling i världen i dag." (Skolvärlden, 2014) 


Under sommarlovet är vi ett gäng pedagoger som har läst boken och diskuterat den både i facebook-gruppen #pedaläslyft Det pedagogiska läslyftet och via hang-out.

Många är de tankar som väckts och bundits ihop med egna erfarenheter och förståelse över att bara för att man tror att man undervisar på ett utmanande sätt, inte behöver betyda att man gör det alltjämt och inte heller konsekvent och strukturerat.

Under tiden jag läste boken fick jag många textkopplingar till bl a Anne-Marie Körlings böcker, tips och bloggar, men även från det gedigna språkutvecklingsarbete som genomförs i landet med stöd från bla En läsande klass osv med Marie Trapp och Barbro Westerlund som tydliga inspiratörer. Att fortsätta undervisa i genrépedagogik får fortsatt hög prioritet från mig. Att exempel från Carol Dweck används i boken tillsammans med John Hattie gör läsandet intressant och tryggt då det vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Jag ska försöka mig på en sammanfattning/reflektion från boken o de diskussioner jag varit delaktig i.
Tankar i början av boken – Det strukturerade arbetssättet slår rot och gårdagens fria aktiviteter är endast ett suddigt minne, tack och lov!





Utmanande undervisning
Uppmaning: ”Sluta vara navigatör och bete dig som en personlig tränare istället!”
Nottingham anser att lösningen är att skapa förutsättningar som väcker och vägleder nyfikenhet. Vi behöver mer utmaning och mindre instruktioner eftersom det är genom utmaningar man växer i kropp, själ och sinne. (s. 17)
Återkoppling
Hjälper eleverna att närma sig sina lärandemål.
Ansträngning
Inte ge upp! Hur mkt eleven anstränger sig är produkten av hur högt de värderar lärandemålet multiplicerat med nivån på deras förväntningar om att uppnå målet.
Utmaning…se ovan
Reflektion
Att utveckla begreppsmässig förmåga, omdöme och praktisk visdom.
Självkänsla
= självförtroende, egenvärde och personliga resurser för att arbeta sig genom motgångar.


Återkoppling
Skapa förståelse för tydliga och konkreta mål
Hjälper eleverna att:
1. Förstå varför
2. Förstå var de är i förhållande till målet
3. Förstå vad de måste göra för att nå dit

Bäst återkoppling är enligt Nottingham:

Handledning
Är en form av intensiv, planerad uppmuntran och vägledning som har till syfte att utveckla viktiga förmågor, positiva förhållningssätt och andra resurser för livslångt lärande.
-         Uppmärksamma och fokusera på elevens starka sidor.
-         Hjälpa eleverna att definiera och nå sina lärandemål.
-         Vara medveten om hur eleverna tolkar sina upplevelser och att de inser skillnaden mellan uppmuntran och beröm.

Dialog
Är grunden till tänkande
Tänkande är en inre dialog vilket hjälper oss att bli mer reflekterande.
Ett bra sätt att utveckla förmågan till dialog hos eleverna är att utveckla en undersökande gemenskap.
Egna tankar: När vi arbetar med TPS som modell utvecklas elevens inre dialog och ökar därmed lärandet.
Anne-Marie Körling ger många exempel på hur hon arbetar med ”Feta frågor ” här http://korlingsord.se/archives/38555
Och i boken: Nu ler Vygotskij

Arbetet kring läsförståelsestrategierna med exv fråge apan leder in till samma resultat…(En läsande klass,  Marie Trapp)
Vårt språkutvecklande arbetssätt kan du läsa mer om här och här


P4C är en modell för undervisning av dialog i undersökande gemenskap

-         Uppmuntra frågor
-         Utveckla begrepp
-         Uppmuntra dialog och diskussion
-         Sträva efter förnuftighet


Formativ/Summativ bedömning
Formativ bedömning är en pågående, diagnostisk bedömning som hjälper eleven göra framsteg i sitt lärande. Summativ återkoppling fastställer bara vad eleverna gjort rätt och vad de har gjort fel. Att rätta uppgifter tillsammans med eleverna är en bra hjälp och stödjer det formativa lärandet.
Egna tankar: här passar enskilda ”minimålssamtal” bra, korta men med fokus och kontinuerligt. I förlängningen kan de elevledda utvecklingssamtalen stärka kommunikationen och förståelsen mellan hem och skola.
Här ger jag exemplet om en kock som lagar mat till en gäst utan att smaka av – så får gästen smaka och ge en bedömning av resultatet (summativ bedömning) jämfört med en kock som smakar av allt eftersom att hen lagar maten så att rätten är färdig och smakar som den ska för att då servera den till gästen (formativ bedömning)






Kamratåterkoppling och självbedömning
Eleverna behöver vägledning i HUR man ska granska och analysera för att kunna göra en bedömning. Därför ska vi undervisa i detta.
Nottingham ger exempel på olika typer av självbedömningsmallar.
Här visar jag en av de checklistor jag har använt mig av i både undervisning av vad som ska finnas med i berättelsen men även i uppdraget att bedöma någon annans text.






Denna används som byggsats för att göra tydligt vad som ska finnas med i texten innan den ska bedömas. Eleven checkar av det den kan, lämnar den sedan till annan elev/pedagog som ger respons utifrån dessa punkter och ev egen reflektion. Sedan får eleven tillbaka bedömningen och gör förändringar/förbättringar.
Passar väl överens med kunskapskraven i svenska år 3… ”Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.
Vidare står det i kursplanen för ämnet svenska:
”Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.
”I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.
”På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor.” 

Beröm
Viktigt att skilja på prestationsmål och lärandemål.
Fokusering på prestationsmål leder ofta till ytlig bearbetning och därför svaga prestationer, medan inläranderelaterade mål i kombination med hög självkänsla leder till meningsfullt kognitivt engagemang och därför högre måluppfyllelse.
Egna tankar: Upplevelse av KASAM är här starkt bidragande hos eleverna.

Återkoppling från elev till lärare
Använda olika typer av frågor för att få syn på vad eleverna upplever – leder till en möjlighet för läraren att förändra pågående undervisning
Egna tankar: Via Menimeter, Todays Meet eller exit tickets….alt omvända…dessa: vad tänker jag innan?

Återkoppling med video o dator
Elever upplever det positivt med återkoppling från dator och har i vassa fall uttryckt att negativ återkoppling är personlig kritik.
Olika sätt att använda sig av återkoppling via video eller dator är bla:
Screencast – o matic där du spelar in det du gör på skärmen samtidigt som du pratar in dina kommentarer.

Jag vill utveckla användandet av matriser i olika former och än mer koppla på eleverna redan från början. Jag gjorde detta i matte under årskurs 1 och fokus hos barnen ökade mycket när de såg hela kedjan av vad de skulle lära sig i tex området om klockan.

Jag kommer att utveckla olika checklistor för min egen skull, där både olika frågetyper finns med, samt rutiner och de anpassningar som ska göras i klassen och vilka fokusområden som gäller. Kommer använda mig av Trello och Google Drive för att underlätta samarbete kring bedömning med flera pedagoger.

Appar att använda sig av för att få snabb återkoppling från elever.: Traffic light 
Att spara elevdokumentation – elevens fotar med ipaden, laddar upp i drive – dela; kopiera länken och in i EdVice- LärUm
Dokumentera diskussion med flera elever – appen Showbie eller Voicethread






onsdag 8 juli 2015

#afkAlmedalen - en följetong där mina tankar och bilder får bli till ord....del 1 #afterAlmedalen

Måndag


Vårt första event i Almedalen var en Walk n´Talk tillsammans med David Lega, Jessica Schedvin, Matilda Stålbert och Lotta Gröning.

Här finner du mer information om eventet samt en presentation av våra deltagare.


Vi startade med att samlas utanför Gotlands Science center - Fenomenalen, från vilken vi hade alla event utifrån. Våra speciellt inbjudna gäster/dragplåster fick på ett par minuter berätta om vad de själva ansåg vara svaret på frågan..." Är skolan svaret på frågan? och Vilken är i så fall frågan?"

4 perspektiv som nu fick vara startskottet på vår walk som utgick utifrån frågan: "Vad väckte det här för tankar i dig?".

Vi gick således promenaden längs hamnen och strandpromenaden fram till Kärleksporten...som är nog så symbolisk, och väl framme vill samtalen inte sluta...och här insåg vi att det vi just gjort var att för några, starta samtalet....det kommer inte avslutas - en otrolig vinst som vi såg alltefter veckan gick.

Samtalen tar inte slut....de ändrar kanske riktning, fylls på, går djupare....men de slutar aldrig!

 När tiden för eventet började ta slut samlade vi i det mobilia #skolvårenteamet upp de grupper som gått walken och bad dem sammanfatta deras samtal, deras tankar och även gärna det nya som de  hamnat i...detta gjordes via röst och/eller filminspelning.











Dessa inspelningar finner du även här tillsammans med annat smått och gott!

Gemensamt för dessa dagar har varit de goda samtalen och de fina möten vi hamnat i på olika sätt. Många är de tillfällen då de allra mest givande samtal har varit när vi sprungit på kända ansikten och där tiden har funnits att språkas lite.
Gustav Fridolin - en känd #skolvårare hade även tid till att tacka Ingela Netz för senast.

På bilden här över:
Jonas Johnsson, Ninna Kristiansen, Gunilla Ordell - som anser att barnen/ ungdomarna är #framtidshoppet.
Anna Kaya och Sara Mörtsell, Per Kornhall, Gustav Fridolin och Ingela Netz, Ebba Östlin och Maria Stockhaus.





tisdag 7 juli 2015

#afterAlmedalen - @ses1549


#Almedalen #Skolvåren Summering

Det finns faktiskt inte ord för hur tacksam och glad jag är att ha varit i Almedalen i år. Jag åkte hit med tre ansatser
Jag vill starta en våg av positiv press kring skolan. Där goda exempel och framgångsfaktorer lyfts fram, premieras och får någon annan att tänka till.
Jag vill ställa frågor som får människor att tänka att skola och lärande är en möjlighet inte ett hinder.
Jag vill återerövra alla pedagogers självkänsla och arbetsglädje, jag vill ge alla elever, varenda en de bästa möjliga livschanserna.
Hur har det gått? Fick jag ut det jag ville? Har jag fått något mera med mig? Vilka möten och upplevelser tar jag med mig hem? Vad vill jag dela med mig av? Hur mycket tid har ni?
Först och främst vill jag säga att jag är glad att jag åkte hit med ett öppet sinne och öppna ögon, med en kalender som var full av planerade möte, men få måste-möten. Det gjorde att jag kunde spontanmötas och hitta guldkorn som jag inte hade kunnat drömma om. Men det sparar jag till sist.
Jag måste säga att detta lyckades på flera plan. #skolvåren har omnämnts både i sociala och traditionella medier. Vi har fått oerhört mycket personig feedback om vårt arbete från hög till låg. Vi har ordnat möten mellan människor som varit magiska – SKL:s chefer möter elever på Walk’nTalk, samtalar och delar visioner i en workshop, lärare som blir styrkta och åker hem med förnyat mod att prova något de funderat på, nyfödd inspiration och kontakter till fler lärare som vill och vågar debattera, testa idéer och vara med i det utvidgade kollegiet.
Så – Almedalen betalade sig för mig. För det jag hade planerat. Sedan kommer allt det andra till. Att några hemma ”lyssnar in” på twitter, att jag träffade Lena från Stiftelsen Ester, att jag fick se och höra på så många kloka människor, att träffa univeristetsläraren som vill inleda ett samarbete med mina lågstadiegrupper, att jag knöt personliga kontakter på alla nivåer i skolsystemet – stat, fackförbund, huvudmän, rektorer, lärare, elever, tyckare, presskontakter… Att många olika röster fick höras i workshopen och Walksen. Framförallt var det kul med @flerunga och elevkårerna. Så häftiga möten ni har bjudit på och vilken framtidstro! Jag är inte orolig för tillväxten inom något område när ni finns med! Ni är helt enkelt otroliga.
Susanne Jönsson @ses1549